Stress och kroniska magproblem

Vad är stress?
Stress är när hunden utsätts för tryck, belastning och spänning. Det är en helt naturlig reaktion på olika händelser eller hot i omgivningen. När hunden upplever stress skickas signaler till hjärnan, hjärtat börjar slå snabbare, andningsfrekvensen ökar och musklerna spänns. Hunden gör sig redo att reagera. Stress kan även utlösas av förväntan. Stress påverkar kroppen på samma sätt när man blir överaktiverad som när man jagas av ett lejon.
Stress kan ge extra energi när krävs men också ställa till det för kroppen och välmåendet. Den kan delas in i positiv stress, en förväntan och en nödvändig aktivering av kroppen som gör att djuret nyttjar sin energi optimalt och kan utveckla sina förmågor. Negativ stress är när hunden påverkas negativt. Det är skadligt i för höga doser och under längre tid, det minskar välbefinnandet samt ger sämre prestation och hälsa. Att väldigt ofta utsättas för höga doser av positiv stress, kan i slutändan generera negativ stress.

• Stress kan visa sig på olika nivåer.
  Fysiologiskt med t.ex. nedsatt immunförsvar, infektioner, inflammationer, mjäll, klåda, ökad svettning, hjärtklappning, snabbandning, spända muskler.
   
• Beteendemässigt kan aggression, rädsla, matleda, upprördhet, separationsångest, över eller under energi, ljudkänslighet uppkomma. Hunden kan få svårt att slappna av.

Stress kan delas in i 3 faser.

• Alarmfasen; i denna fasen samspelar nervimpulser och hormonfrisättning för optimal reaktion. Denna reaktion sker snabbt, på bråkdelen av en sekund har hormonerna frisatts. Är inte alarmfrasen lyckosam övergår den till nästa fas.
   
• Motståndsfasen; hundens kropp gör sig förberedd att öka i kraft och styrka. Kroppen omdirigerar motståndskraften från andra delar av kroppen, ut i musklerna. Om inte detta lyckas går kroppen över i nästan fas.
   
• Utmattningsfasen; signalerna omdirigeras och blir mer konstanta. Det sker när hunden inte kan avreagera utan går mestadels i höga energier. Det är i denna fas som risken finns att hunden utvecklar organiska sjukdomar.

Vad händer i kroppen vid stress?

När hunden upplever stress, frisätts flera hormoner, kortisol, adrenalin, noradrenalin, aldosteron som kan betecknas som stresshormoner. Dessa påverkar flera funktioner i kroppen.

När hypotalamus (hjärnans högsta instans) får en signal om fara, aktiveras binjuren genom div hormonsubstanser. I binjuren bildas kortisol som frisätts i stora doser.

Kortisolens uppgift är att reglera glukoshalten med hjälp av aminosyror, fettsyror och urinämnen, ut till cellerna. Kortisol har också en negativ inverkan på immunförsvaret, genom att hämma proteinomsättningen som blockerar inflammationshormoner. Långvarigt förhöjd kortisolhalt i blodet leder till minskat immunförsvar. Orsaken till det är att kortisolet bidrar till en antiinflammatorisk effekt vilket minskar flödet av vita blodkroppar till blodet. I stress ger det ett skydd mot våldsamma skador och vävnadsskador. Detta gör att immunförsvaret hämmas.

Adrenalin frisätts, ökar hjärtfrekvensen, vidgar pupiller och utvidgar blodkärlen i musklerna till att öka genomflöde i hjärta, hjärna och muskulatur. En utvidgning sker också av bronkerna som ökar andningsfrekvensen och ökar syret till musklerna.

Aldosteron bildas i binjurebarken kan påverka mineral och vätskebalansen.

Enkelt beskrivet förändrar stressen normaltillståndet i kroppen. Om kroppen inte får möjligheten att återhämta sig tillräckligt länge, måste man räkna med anpassningssjukdomar.

Om hunden befinner sig i en miljö eller utsätts för återkommande situationer, där den känner sig hjälplös, övergiven, över eller underaktiverad, osäker eller otrygg så ökar stresseffekten enormt. Just i dessa situationer befinner sig många av våra hundar idag.

Vad kan följden bli av långvarig stress.

Darrningar, musklerna försöker skaka bort spänningarna. Hunden flämtar, blir varmare genom att ämnesomsättningen ökar.

Biter i koppel, nafsar i luften och stereotypa beteende. Jaga skuggor och solkatter, kan vara försök att leda bort anspänning och muskelspänning. Om detta beteende dyker upp en bit in i träningen är det en signal på att hunden är obekväm.

Hunden glömmer redan inlärda kunskaper. Den stänger av för nya intryck. Detta kan ses när hunden utsätts för situationer där det är många hundar, mycket folk och stökig miljö. Detta bör ej förväxlas med att hunden är mentalt bra. Kan tvärtom vara så dom inte klarar stresspåslaget dom utsätts för. Dom ställer sig utanför sig själva.

Bristande koncentrationsförmåga. Stirrig, hoppig och nervös vid ex inlärning och träning.

Kompensationsbeteende hunden gör saker som är fel i den uppkomna situationen undan ledande manöver ex sätter sig och kliar sig vid koppelpåtagande, vid hundmöte eller inför bilåkandet.

Döljer smärta. Att ha ont är en stor påfrestning, inte bara genom smärtan utan även för deltagandet i flocken. En sjuk hund stöts bort ur flocken, den blir en belastning och en mun mer att mätta. Ett arv från urhunden.

Fysiologiskabekymmer. Hudbekymmer, klåda, mjäll, eksem, pälsbortfall, försämrad pälskvalitet, hudinflammationer, öroninflammationer, överkänslighet för bakterier. Vilket inte sällan renderar i en allergidiagnos.

Uppspärrade ögon/flackande blick, ögonen spärras upp vid rädsla/stress, för att kunna fokusera på faran. Förändrad ögonfärg eller blodsprängda ögon. Orsaken till det är adrenalinet.

Magbekymmer i form av kroniska diarréer, magkatarr, överproduktion av gaser och magsår. Detta blir inte sällan diagnostiserat som allergier eller överkänslighet, med följden att man börjar laborera med fodret. Vilket inte sällan leder till ytterligare sänkning av immunförsvaret.

Rinnande nos pg av ökad vätskeproduktion i nässlemhinnan.

Svettas om tassarna. Hunden svettas genom trampdynorna och den utsöndringen ökar vid stress. Tassarna kan bli röda av hemoglobinresterna (porfyriner) som utsöndras via svett och tårar. Misstolkas ofta som svamp.

Hjärtbekymmer, högt blodtryck, hjärtinfarkt, stroke.

Reproduktionssvårigheter. Uteblivet löp, ovilja/oförmåga att para. Utebliven/sämre kvalitet på ägg och sperma. Anledningen till det är att kortisolet hämmar LH substansen (luteiniserande hormon) som är nödvändiga för att för att äggen skall mogna och testosteronbildningen som är nödvändigt för att sperma skall bildas.

När tiken under dräktigheten utsätts för stress, duschas fostren med kortisol. Känsligaste perioden är 6 - 7 veckan i dräktigheten. Något att beakta då man ibland behöver flytta tiken till uppfödaren eller ur sin naturliga flock. En normal dos kortisol från mamma är nödvändigt för att valpen skall kunna klara normal stress i kommande livet. Utsätts valpen för stor, långvarig eller ofta förekommande kortisolpåverkan under fosterstadiet är risken att den föds med höga kortisolnivåer. Vilket innebär att valpen föds med ohälsosamt hög stressnivå som en naturlig nivå.

Varför blir hunden stressad?

Stressad, orolig ägare eller någon som är sjuk i flocken/familjen. Stökig, bråkig miljö, skrikande barn, skilsmässor, någon i familjen som inte tycker om hunden, plötslig flytt eller splittring av flocken. Sjukdomar som hämmar hundens prestationsförmåga, sömnbrist, löpperiod eller att vara konstant hungrig. Bilsjuka, hundens balansorgan är inte utvecklat ordentligt innan hunden är 11 månader och innan dessa kan bilresan upplevas traumatiskt för unghunden med kräkningar, yrsel och oro. En känsla som kan bli bestående.

Ensamhet, vara instängd i för små utrymmen och ha långtråkig. Separeras från flocken är för många hundar stressande. Känslan av att bli övergiven är stressande för alla flockdjur. Valpar som inte får vila ifred och ha det ”tråkigt”.

Övertränad eller understimulerad. Situationer där hunden inte förstår vad som förväntas av den. Hunden känner av när vi tycker den misslyckats, på samma sätt som den upplever att den inte fångade bytet som den jagat efter så länge.
Bristande uppfostran, dålig hanteringsträning att inte förstå människans beteende, gör att hunden inte vet hur den ska uppföra sig i olika situationer som ex på klippbord, vid matbord, när det kommer gäster osv. kan lätt blir misslyckanden.
Tuffa lekmetoder, både mellan hundar och hund – människa, hot och tuffa träningsmetoder skrämmer hunden och kan tillfoga smärta. Att husse eller matte uppträder inkonsekvent kan upplevas som stressande.
Kasta bollar och pinnar triggar jaktlusten och dödandet av bytet. Bollen är ett byte som skall dödas och fångas. Just i ögonblicket av fångande och dödande är kortisol och adrenalinnivån som högst i hundens kropp. Att upprepade gånger stå och slänga saker till sin hund är skadligt ur en stressnivå. Att inte få springa lös på regelbunden basis skapar också stress. Hunden har behov av att få röra sig i alla sina olika gångarter, varje dag. Fel tillpassade selar och halsband som spänner och skaver sitter för hårt eller gör ont, påverkar vagusnerv, körtlar och muskler. Att inte komma ifrån något som gör ont och sitter illa är påfrestande inte bara mentalt utan kan även orsaka kroppsliga bekymmer såsom skav och eksem.

Utställningar är för hunden en mycket onaturlig miljö. Många nya hundmöten, nya dofter, massa folk, långa bilresor och instängda i små utrymmen. Även tränings och tävlingsgrenar som bygger på höga farter och explosiva tempo kan trigga stress i ohälsosamma nivåer. Behöver hunden bajsa på träning/utställningsplatsen, trots att den är rastad innan är det ofta tecken på stress.

Veterinärbesök är jobbigt för många hundar. Nya människor som skall komma hunden nära och klämma, nya dofter som skall tolkas, samt en orolig husse och matte att känna ansvar för kan bli för mycket för hunden. Var ett fast stöd för er hund i denna situationen. Att inte vara orolig när ens hund är sjukt kan vara svårt, men väldigt nödvändigt för att hjälpa hunden. Att man själv är lugn är alltid bästa hjälpen mot stress. Att bli inlagd på klinik är ofta ansträngande för hunden, inte bara för att hunden redan är sjuk men också för att den måste sitta i bur med okända dofter, ofta hysteriskt skällande hundar i omgivningen. Att burträna sin hund på ett tidigt stadium är viktigt för det hjälper till att skapa trygghet vid sådana tillfällen.

För mycket eller för lite kroppskontakt är inte heller bra. Att ständig bli upplyft, pussad på och fasthållen kan upplevas stressande i synnerhet för valpar och unghundar. Precis som att inte bli sedd, klappad på eller att få kontakt är förödande för utvecklingen. Lagom är bäst.

Passar du och din hund ihop? Får din hund den stimulantia och de möjlighet den behöver för att utföra de arbetsuppgifter den är avlad för? Hur en hund klarar stress är olika från individ till individ. Det gör det så svårt att veta när vi passerat gränsen för vad vår hund klarar.

Visar din hund någon eller några av nämnda symtom? Börja detektivarbetet med att se till dig själv, hur stressad är du och hur ser er omgivning ut. I en forskning som gjordes på 58 hundar under 1 års tid såg man att hundar till stressade hundägare gick med förhöjda kortisolhalter i kroppen precis som sina ägare. Kortisolhalten var mer relaterad till hur ägaren mådde än till individens egna egenskaper.

Många hundar riskeras att feldiagnostiseras då veterinären inte tar in stress som en orsak till bekymret. Behöver ni uppsöka veterinär så glöm inte berätta om hunden utsätts för stress.

 

Det är vårt ansvar, att lära oss läsa och lära känna våra hundar, att se till så att vi som ägare själva är lugna så hundarna inte blir utsatta för ohälsosam stress.

Detta är vår erfarenhet och vad vi funnit i de böcker och avhandlingar vi läst.

Pernilla & Birgitta

Vill du lära mer finns det mycket att läsa i våra källor:
Stressade hundar - Martina Nagel, Clasiss v Reinhart. (2003)
SLU. Stress hos hund. Orsaker, symtom och förebyggande åtgärder – Hanna-Mari Petersson. (2008)
SLU Stress, rädsla och aggression hos hund i samband med veterinärbesök - Jonna Svan (2016) Etologiboken, om hundars beteende - Tapper I (2002)

 

Publicerat i Lagottonyttt 2023.