Lite lek i mellandagarna.

by Birgitta29. december 2015 08:56

Lite lek i mellandagarna.

När julen är över och lugnet lägrat sig i stugan, kommer lusten att fota tillbaka. Tomten kom med ett nytt objektiv till mig och det gör ju inte upplevelsen av att krypa på golvet i studion och fota pälsklingar tråkigare precis.

Här kommer ett litet potpurri på några kvällars fotografering.

Min goa Scattis. Han är snäll, godmodig och finner sig i alla mina hyss.

Liza är en fantastisk liten fotomodell som snällt lägger sig tillrätta i den position som jag ber om.

Ljussättning är det svåraste jag vet. Dessa kvällar har jag provat ljussätta med ett raster, vilket jag aldrig provat innan. Krävs en massa övande känner jag, för att komma tillrätta med detta. Dax för fotokurs igen med min goa mentor Hans. I januari har det blivit en tradition att Hans kommer ut till mig och trimmar mina fotokunskaper. Helt underbart att ha lyxen med en egen mentor som har tålamod med mina hyss och okunskaper.

Hoppas ni alla får en fin fortsättning på det gamla året.

Vi hörs nog igen innan nya året träder in.

// Birgitta

Å du om du skulle vilja att jag fotar din hund, så hör gärna av dig.

Jul pg

by Birgitta21. december 2015 21:04

Jul Jul strålande jul..

Nej inte i år. För första gången har jag inte rusat runt för att fixa och trixa. Det beror inte på att jag inte vill utan endast på att, det finns ingen tid i agendan, ingen ork över. Jag måste lära mig att prioritera. Så i år prioriterades julen bort eller nästan. Jag har bara gjort det jag känner att jag har tid med.

Dvs inte mycket.

Men visst står skinkan på spisen och visst är köttbullarna rullade, Janssonen klar och prinskorven inköpt. De flesta tomtarna står kvar i lådan på vinden och visst blir det jul med "vanliga" gardiner. Kanske får jag sparkat gubben i röv... så han dammsuger golvet, medans jag jobbar resten av veckan. Vet inte om jag orkar sparka så hårt som nöden kräver. Om jag misslyckas får väl dammråttorna vara med och dansa kring granen.

Ett besök på ett julpyntat Liseberg tillhör julen. I sällskap med barn och barnbarn och att bara vara denna dagen. Är en lisa för nerverna.

Älskade lilla goa unge. Pyss på dej. Du är en solstråle utav guds like, du skänker glädje bara jag ser dej. Känna dina goa armar om halsen värmer en frusen, trött själ.

Ja visst har jag hunnit med lite jul lek med kameran. Men det skall erkännas att, när kroppen är stressad och tålamodet är inte riktigt där det skall vara, är det inte riktigt lika roligt.

Härliga underbar gäng, va vore jag utan er.

Gänget växer och med dem glädjen & värmen.

Önskar er alla en fin och lugn Jul utan en massa måsten.

Själv tänker jag, göra som lilla Iso. Lägga ner huvudet och ta det med ro. Umgås med tillresande vänner och familjen samt ta dagarna som dom kommer. Framför allt vara ledig i 4 dagar. Låter som en dröm.

I morgon hoppas jag hinna hämta ett paket som Tomten skickat på posten till mig. Så kanske, kanske kan jag få lite egentid och roa mig någon av Juldagarna.

Ta väl vara på dej och använd julen till det DU vill.

// Birgitta

OJ nu hoppade almanackan.

by Birgitta12. december 2015 18:20

Oj nu är valpisarna strax 12 veckor.

Som så många andra undrar jag var tiden tar vägen.  Som ung fick man alltid höra att tiden går fortare när man blir äldre (undviker att skriva gammal) Å visst stämmer det. Nu hinner jag inte bli äldre eller lyckligare för då hinner jag inte med. Hänger bakom vagnen hela tiden, å satan va jag slår mig när jag försöker hoppa på vagnen igen.

Tur att jag har mina fina hundar att koppla av med. I huset finns numera andra "husdjur" dom kallas visst möss. Usch å fy, går väl ann när dom stannar under diskbänken, men idag mötte jag en rackare på köksgolvet. Dammsög upp musskit under soffan. Vill inte....... Har katterna gått i förtidspension undrar jag spontant eller har dom förfallit i lättja.

Det är så rolig och så trygg att ha en snäll storasyster att busa med tycker Iso. Dom kan busa hur länge som helst. Det är bara att bryta leken och beodra vila till dom små damerna.

Iso är en liten fin dam. Som det ser ut i dag kommer hon att bli väldigt lik sin syster Liza och sin mamma Pia-Lotta. Liten lugn och försynt tjej som vet vad hon vill om det behövs. Känns så bra att veta att hon har en framåt pappa och en godmodig mamma att brås på.

Nyvakna tjejer som undra vad dagen har att bjuda idag.

Två trötta tjejer som vilar ut efter bilåkande och en promenad på stranden. Fåglar, snäckor och tång var spännande men alla människor, som kommit dit för att hälsa på just dom, var så underbara. Lite jobbigt att få styr på två flickor som bara "måste" hälsa och pussa alla som går sin lördagspromenad. Måste erkänna att jag är mycket stolt över dessa flickor och deras frimodighet. Svansen viftar hela tiden alla måste hälsas på och inget, säger inget är skrämmande. Livet är till för att utforskas. Tur att jag har öron annars hade jag lett runt om av stolthet för dessa valpar.

Idag är dom avmaskade och fick var sitt kycklingben att gnaga på som belöning. Alba som är en snabbätare såg sig tvingad att hjälpa lilla Iso, som är en långsamätare, att tugga i sig benet. Ja ja nu får jag nog torka diarré i natt men det är det värt.

Är så glad för alla små mail och bilder som kommer till mig. Här ligger Mysak och njuter med sin snälla storebror. Vi alla behöver någon att luta oss emot ibland.

Är så nyfiken på utvecklingen på dessa valpar.

Önskar er alla en fin Lucia. Var rädda om varandra och passa på att njuta av dagen.

Själv stryker jag julen ur agendan i år. Hinner helt enkelt inte med det. Orkar inte dra lasset med julfirandet också. Så är det och så får det bli. Jag är inte mer människa har jag just upptäckt.

 

// Birgitta

 

 

10 veckor har nu stuckit iväg.

by Birgitta29. november 2015 10:29

Nu är nog tårarna slut för denna gången.

Nu har alla valparna åkt till sina föralltidhem. Ja inte riktigt alla. Iso skall stanna hemma hos oss. Alba skall stanna ett tag till. Utan valpar, valpkiss och små bajsar (som för övrigt börjar anta en större, doftande modell) är vi inte riktigt. Tur att vi har så goda vänner som  samlat tidningar till oss, vi klarar oss ett tag till.

Nu kan vi nästan summera denna upplevelsen. Mycket tankar, mycket oro, stort ansvar, dyrt, bekymmer och ställningstagande. Men också nya vänner, nya upplevelser, mycket valpgos ja listan kan göras lång om jag sammanställer denna perioden, som gått så fort. Jag har fått en massa tankar och funderingar kring detta som kallas avel och avelsarbete. Det skall jag klura ett tag på och sedan kanske skriva lite om. Det är inte BARA att ta valpar det skall gudarna veta.

Lilla Iso i hög person.

Lite trött, lite deppig och lite ensam nu när alla mina syskon åkt iväg.

Liten Alba. Pigg idag igen igår bråkade magen lite och hon mådde lite illa. Kanske var inte kartongen så nyttig som hon petade i sig igår. Det gäller att ha ögon i nacken så man ser vad dom smakar på.

Gläder mig mycket åt att alla valparna blivit familjemedlemmar i så fina familjer. Önskar er alla lycka till och många fina år och upplevelser med era valpar. Ta väl vara på dem...annars..Wink

 

Ha nu en skön söndag. Själv blir det inventeringsräkning på Djurkompaniet och kanske, kanske lite fotografering om tålamodet och lusten faller på.

// Birgitta

 

Lördag och ännu består lilla flocken av 6 valpar.

by Birgitta21. november 2015 09:13

Idag är det lördag. (om någon missat Wink)

Lilla flocken består nu av 6 valpar, i morgon åker Pixel = gröna hanen, till sin goa matte och hennes fina familj. För den killen väntar ett spännande liv. Skall bli så spännande att följa hans resa.

På måndag åker Blåa Hanen, vet ännu inte vad han kommer att heta i sin nya familj. Han har en härlig familj som väntar på honom i Växsjö.

Vad tar ni för valpen där i fönstret? Med svansen i vädret så stolt....

Lilla Ylle = gula tiken. Blir mer och mer en fundersam lite lugn flicka. Hon kommer käckt när jag kallar på henne, är lite kräsen vid matskålen och äter lika långsamt som både mor sin stora syster.  Hon är också den enda som tydligt talar om att hon vill ut ock bajsa.En tös som idag har kommit på att man kan faktiskt ta sig ur köket alldeles själv.

Lilla Alba & Pixel (gröna killen) är i bustaget.

När inte Alba busar ligger hon mest och väntar på sin alldeles egen familj. Hon får vänta en stund med att resa hem. Jag får råom henne ett tag till.

Hoppas du får en fortsatt fin helg.

Kall, lite frostig och vintrig. Själv skall jag bada några valpar. Blåa hanen, lilla Ylle och min lilla Iso skall få sitt bad idag.

Birgitta

Valpar, valpar och valpar.

by Birgitta18. november 2015 17:24

Mitt liv består av valpar, mitt hjärna tänker valpar, mitt hjärta skriker valpar.

Biter ihop så en tand rök idag. I morgon är det bara att peta sig iväg till tandläkaren och fixa till en avbiten hörntand och en avbiten framtand som rök förra veckan. Kanske skulle be om en bettskena när jag ändå är hos tandläkaren.

Fick ett underbart sms från Mysaks "nya" familj idag.

Mysak har hittat en kompis. En riktigt tråkig kompis, hård och kall. Men han är lik mig säger Mysak. Ett underbart kort men samtidigt lite hjärtskärande.

Han har skött sig bra, klarade bilresan utan bekymmer och har sovit hela första natten i sin nya säng. En bra start....vänta bara han kommer att ta igen det. Kiss

 Lilla Pyret har fått en ny leksak idag. Den var kul, luddig, med en kul etikett på och så piper den.

Så här trött blir man när man varit med matte på jobbet ett ärende. Iso och Alba fick åka med i bilen och besöka butiken en stund idag. Så duktiga flickor.

Hoppas du får en fin kväll och njuter av din dag i morgon.

Själv planerar och funderar jag på, att gå ut i kliniken en stund och fota lite. Får se om jag kan få min tandvärk och min tunga bak att flytta sig ut dit.

Birgitta

Nu har resan börjat

by Birgitta17. november 2015 12:26

Nu har valparna börjat flytta hemifrån. Precis som när barnen flyttar blir det så tomt efter dom. Märker en stor skillnad redan trots att "bara" 2st än så länge givit sig iväg.

Lilla Molly som numera är bosatt i Danmark åkte igår. Hennes Nya husse och matte ringde och berättade att resan gått bra och att lilla Molly skött sig helt perfekt hela vägen hem. När vi talades vid sov hon gott i sin medhavda valplådefilt. Smutsig och väldoftande gav det nog en viss trygghet att sova i den.

Just nu sitter lilla Mysak i bilen påväg hem till sitt "för alltid hem" hoppas hans hemresa blir lika bra. Med i bilen är hans nya bröder, så han behöver inte känna sig ensam i livet. Känns så bra för mig att han får snälla vovveförebilder att luta sig mot. Hoppas få en signal i kväll så jag får veta att allt gått bra.

Goa lilla Mysak tar en liten lur innan stora resan.

Att en vuxen människa kan vara så "tramsig" Tårarna rinner när dom små ger sig av. Ja jag vet dom får det så bra hos sina nya fina familjer, som väntat så länga på dem. Ja jag vet vi kan inte behålla dom alla. Ja jag vet det är ett fruktansvärt jobb med alla dessa små. Allt det vet min hjärna men mitt hjärta säger något helt annat.

Jag får väl gråta en stund sen får det bli bra.

Jag skall inte hålla på med uppfödning jag är alldeles för blödig för detta.

Nu skall jag gulla med det krympande gänget en stund.

// Birgitta

 

 

8 veckor i morgon

by Birgitta15. november 2015 11:08

I morgon fyller vi 8 veckor.

I morgon börjar den stora resan för flera av valparna.

I morgon skall vi veterinär besiktigas och få våra chip och vaccinationer. Dom av oss som skall flytta utomlands skall också få alldeles egna pass.

Men idag väntar stora badedagen. Valparna skall badas och bli rena och fina inför morgondagen. Idag skall valplådan plockas bort och valparna skall få en go säng att sova i.

 

Nu börjar en ny resa för valparna och ett underbart kapitel i vårat liv är tillända.

Lite tur är det för oss att flera av valparna faktiskt skall stanna här hos oss ett tag till.

Lite synd är det för valparna. Dom behöver komma hem till sina nya hem så snart dom fyllt 8 veckor och är i sin viktigaste socialiseringsperiod. När valpen är upp till 9 veckor är nyfikenheten större än rädslan. Under just den perioden är det lämpligast att introducera nya saker, händelser och människor. Men det är inte alltid det stämmer att just få hem sin valp v 8.Nu väntar en skogspromenad med dom stora hundarna medans valparna sover middag.

//Birgitta

Äntligen

by Birgitta12. november 2015 17:47

Äntligen har jag kontakt med yttervärlden.

Här har hänt så mycket i valphagen sedan sista inlägget. Jag har, efter lång väntan, fått mitt Kennelnamn One Hands, så nu får alla valparna ett förnamn i stamtavlan.

Valparna har hunnit bli 7 veckor. Växer så det knakar. Följer loggboken och har ökat 10ggr sin födelsevikt, vilket innebär att dom väger från 2 kg - 3.3 kg. Alla valparna har fått sina namn och alla valparna har fantastiska familjer som väntar på dem.

Alla är nyklippta och avmaskade igen. Dom äter nu kött, filmjölk, rivna morötter och annat smått och gott. Tuggar kalvben och allt annat dom kommer över.

Detta är min lilla One Hands Iso hon kommer att kallas just Iso.

Detta är lilla One Hands Contrast som till vardags kommer att kallas Alba.

Våt och lite trött efter sin första promenad i skogen.

Denna lilla damen heter One Hands Zooma, till vardags kallar vi henne den röda tiken.

Som sagt vad vi har varit i skogen, åkt bil och är nu på äventyr i trädgården med pappa Scattis som nu tycker att dom är rätt så ok dom små liven.

Men vad har hänt med det vi inte ser.

Vecka 6-7 utvecklas rädslan hos valparna, det är då dom börjar reagera på farliga ljud, konstiga nya saker och kan vakna med ett ryck av ett nytt ljud. Mellan 6:e och 8:de veckan är nyfikenheten att utforska nya människor och hundar större än rädslan. Dom har nu börjat lapa vatten som en vuxen hund. Vid 7 veckor kommer dom in i den så kallade moder-ungekonflikten. Då får dom inte amma längre och tiken säger till på skarpen att nu räcker det. Från 6-7 veckor börjar valpen bli mer självständig och man ser dem oftare sova ensamma och ofta utanför sängen. Dom börjar också använda sin näsa för att hitta en ren och bra plats att kissa eller bajsa på. Vid 6-7 veckor är myeliseringen avslutad och man ser hur koordinationen liknar mer och mer den vuxna hundens.

Det var det från lådan idag.

Hoppas att jag klurat ut hur jag minskar korten, så jag kan lägga ut fler bilder i morgon. Inte lätt med ny data och nytt bildbehandlingsprogram. Det gamla var så enkelt och jag börjar bli lite för "gaggig" för att lära om. Ringer nog en vän och försöker få hjälp med detta.

Vill passa på och Tacka min goa vän Agneta som hjälpte mig att programmera och fixa till den nya datorn. Mot den ringa betalningen av lite vin och en massa valpgos.

Önskar er alla en fin kväll.

// Birgitta

 

Nu händer det saker varje timma i valplådan.

by Birgitta29. oktober 2015 11:48

Idag är det 8 stora duktiga "krullbollar" som rultar omkring i lådan.

Nu äter dom 4 mål mat om dagen,  Pia-Lotta stöttar upp med lite extra mat när dom kallar på henne.

Världen utanför lådan är sååååå spännande.

Vill du "hänga" lite med mig.  Bruna killen är så nyfiken på världen utanför lådan.

Lilla fröken Gul (tror jag) lika så.

Valparna gillar när dom får besök av snälla syster Yster. Liza är fantastisk med sina syskon.

Idag är det höstlöv, då fick i komma ut för första gången. Så roligt  att springa, men lite kallt om tassarna. Det blev ett snabbt besök ute i friska luften.

Springa, springa, springa Lila tiken är  full i spring hela hon.

Mat, spring och frisk luft då blir man trööööö.......zzzzzzzz

Nu är valparna 5½ vecka och det händer en massa i deras liv. Nya smakportioner på maten (fil va inget vidare) Lite kamp om maten. Slåss med syskonen, ylar för att stärka flocken och en massa andra spännande saker. Å dom växer så det knakar i lådans kanter.

Denna veckan lär dom sig vad som kallas bithämning. Dvs dom biter varandra i öronen och i tassarna med sina nya sylvassa tänder. Tills den bitne skriker och då släpper bitaren  taget. Detta är en viktig träning, det är i detta valpen lär sig hur hårt man kan bita innan leken avbryts. Dom lär sig hur dom skall umgås och anpassa sina signaler till motståndarens reaktioner. De svar valpen får på sina signaler kommer att ha stor betydelse för hur rädd, aggressiv och socialt nyfiken den kommer att bli i sitt fortsatta liv.

Visst är det spännande med allt som händer som vi inte ser men som betyder så mycket för hur hunden blir som vuxen.

Så nu ligger jag långa stunder flera gånger om dagen i lådan och låter valparna bita i mina fötter. Ni alla skall få riktiga fotbitare när ni får hem dem. hahhhaha Nu ljög jag lite....

Ha nu en fortsatt fin vecka.

// Birgitta på mage i valplådan.

 

Birgittas bildblogg

Välkommen till  min blogg.

Jag vill att du ska njuta av bilderna och kanske också fundera på de små ord jag skriver. Att fotografera är en stor hobby för mig och tror du att jag på något sätt kan hjälpa dig att ta bilder som du vill ha är du välkommen att höra av dig. Klicka på kontakt. 

De ständiga fotomodellerna är mina två lagotto-tikar Pia-Lotta och Mea. Men det är många djur som får ställa upp när jag drar ut på fotouppdrag med min kamera.

Jag driver också företaget En hand för din vän och om det kan du läsa mer om du klickar här eller på hemsidan i balken upptill.

Tycker du om det du ser eller läser, är jag JÄTTE glad om du skriver en liten kommentar.

Återigen - välkommen till min blogg.

//Birgitta

 

 

 

 

Copyright: Text & bild: Birgitta Lindström
Inga bilder eller texter, får användas i något sammanhang, utan skriftligt godkännande.

Om korten används utan godkännande kommer en debitering att ske.

Arkiv